Vi Tjejer
Är ett 3 årigt rikstäckande Allmänna Arvsfonden projekt som bedrivs av Svenska Settlementförbundet i samverkan med 9 lokala verksamheter från 9 städer i Sverige.
Verksamheter och Kommuner som medverkar under år 1:
- Skellefteå Kommun: Fritidsgården Holken & Fritidsgården Plejset
- Uppsala Kommun: Gränby Allaktivitetshus
- Lund Kommun: Hemgården i Lund (andra aktörer kan inkluderas snart)
- Malmö Kommun: Allaktivitetshuset Munkhätte & Allaktivitetshuset Hermodal
- Stockholm Stads Kommun: Folkan Fritidsgård i Boo Folketshus
Verksamheter och Kommuner som ansluter År 2 är
6. Sundsvalls Kommun: Information kommer inom kort.
7. Jönköping Kommun: Information kommer inom kort.
Under år År 3 så ska ytterligare 2 Kommuner och Verksamheter ansluta: Här finns det möjlighet att ansöka om att delta i projektet då dessa platser ännu inte har fyllts!
8. Kommun och Verksamhet
9. Kommun och Verksamhet
Om din verksamhet är intresserad av att medverka under projektår 3. Kontakta Projektledningen:
Projektledare: Josefine Gredin
Josefine@Vitjejer.se
070 – 256 66 37
Kommunikatör & Administratör: Anna-Evelina Dahlström
Anna-Evelina@Vitjejer.se
070 – 256 66 36
Syftet med projektet är att ge tjejer en starkare röst och ett större inflytande för att skapa ett mer demokratiskt, rättvist, tryggt och socialt inkluderande samhälle med närmiljöer där alla får möjlighet att ta plats!
Svenska Settlementförbundets mål med projektet: Att starta och etablera en ny ordinarie verksamhet inom vår riksorganisation för att stärka tjejers platstagande i det offentliga, gemensamma, lokala rummet.
Projektet har en kunskapsbank av sakkunniga från Förbundet SSF.
De besitter kunskaper om stadsplanering, barnrättsfrågor, öppen fritidsverksamhet, områdesarbete, ungas hälsa samt erfarenhet av unga med funktionsvariationer.
I projektet kommer vi att: Ta fram exempel på hur den lokala dialogen, strukturen och organiseringen kan stärka tjejers platstagande samt nationella stödstrukturer för att stödja deras initiativ; Etablera ett nationellt råd för support av unga tjejer för unga tjejer; Etablera ett nationellt nätverk som samordnas av det nationella rådet; Etablera ett årligt event för inspiration, utbyten av erfarenheter; Utveckla och ta fram processtöd, metoder och exempel; Ta fram metoder och exempel till stöd för att komma igång lokalt som ska finnas tillgängligt på vår hemsida; Utveckla en lokal processkurs av, för och med ungdomar och fritidsledare, ledare och pedagoger; Utveckla en nationell handledarkurs för fritidsledare, ledare och pedagoger; Utforska och vara öppna för att den lokala verksamheten som tjejerna vill utveckla kan inkludera fler målgrupper om de så önskar; Sprida kännedom om projektet och nyetablerade verksamheter i SSF.
Bakgrund: Det offentliga, gemensamma, lokala rummet är en viktig del av ungas uppväxtvillkor. De kulturella och socioekonomiska betingelserna påverkar de lokala livsvillkoren. Normer och koder som råder kring olika platser i det lokala rummet kan bidra till att exkludera så att bara vissa grupper ges tillträde till en plats. Med begreppet genuskodade platser synliggörs att det offentliga, lokala rummet upplevs av tjejer att det premierar killar. Tjejers platstagande i det offentliga rummet är begränsat.
Tjejers perspektiv, behov och arenor ges inte samma förutsättningar som killars. Tjejer upplever att stökiga killar premieras av samhället och att de har ett starkare tillträde till det offentliga rummet. – Hur skapar vi inkluderande offentliga rum? Rapport från ett forskningscirkelarbete, september 2017 – april 2018 i Malmö stad. ISU_rapport_forskningscirklar_final.pdf (mau.se)
Tjejer har sällan kontroll eller makt i offentliga rum som killar och män har. – Härifrån till framtiden Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv, Johanna Sixtensson, Malmö Universitet, 2018, Fakulteten för hälsa och samhälle.
